Karelen är fortfarande tabu för de makthavande politikerna
Inför riksdagsvalet i Finland 2007-03-18.
Bulletin 2007-02-25, fritt att publicera
ProKarelia
http://prokarelia.net
toimitus@prokarelia.net
Man har försökt övertyga finländarna om att finlandiseringens grepp har mildrats och att ett öppet samtalsklimat råder även inom det politiska livet. Attityderna till ProKarelias sju valfrågor visar att ett dylikt påstående närmast är att betrakta som en valskröna.
I motsvarande grad kan man märka, att en ny generation försöker stiga fram, som inte ryggar tillbaka inför vissa begrepp, utan tar ställning till ställda frågor. Har denna nya våg möjlighet att uppnå maktpositioner och påverka, innan de av dem som väljs in i riksdagen har omdanats i de nuvarande makthavarnas beslutade form? Partidisciplinens snävhet är intressant att följa efter valet.
I ProKarelias valgallup frågas inte, huruvida du stöder ett återlämnande av Karelen. Den frågan är alldeles för svår för de makthavande politikerna, eftersom de flesta av dem aldrig ingående har satt sig in i frågan. Detta framgår ända upp på statsministernivå av de motvilligt avgivna korta uttalanden som gjorts.
Ställningstaganden har uppenbarligen anammats utifrån partidisciplinen eller i första hand med tanke på den egna maktpositionen. Om alla betydelsefulla politiska ställningstaganden gjordes ifrån lika begränsad beredning och orientering i ämnet vore situationen verkligen oroväckande.
Hittills har ca 300 kandidater svarat på valgallupen, vilket utgör ca 15 % av kandidaterna. För fyra år sedan svarade 500 kandidater eller ca 25 % på de dåvarande frågorna. Med beaktande av frågornas neutrala karaktär, utvisar nedgången i svarsfrekvens entydigt att den politiska tystnaden har ökat. Det ger en mycket dålig prognos för en utveckling av politisk öppenhet och ansvarstagande – samt en strävan mot ett medborgarsamhälle.
Det är motiverat att fråga vad Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen eller Jyrki Katainen likaväl som de mindre partiernas ordföranden anser i dessa frågor. En del kandidater meddelar som orsak, att det är många enkäter. Förklaringen är dålig eftersom partiernas ordföranden även kandiderar till riksdagen.
Kanske borde man inte heller glömma, att ca en miljon finländare har sina rötter i Karelen, 36 % av finländarna stöder ett återlämnande av Karelen och ca 70 % är beredda på en öppen diskussion i frågan. Siffrorna är högre än stödet för något enskilt parti.
Speciellt partiernas ordförande ägnar sig i betydande omfattning åt kampanjer bekostade av skattebetalarna i form av partistöd. Därutöver använder statsministern och finansministern avsevärt av statens tid och organisation till sitt valarbete. Ingenstans framgår att de skulle ha ansökt om tjänstledigt under tiden för sina kampanjer.
Politisk öppenhet och politiskt ansvarstagande kan inte förverkligas, eftersom väljarna huvudsakligen är fullkomligt likgiltiga inför vad ansvariga beslutsfattare i viktiga frågor slutligen gör. Viktigare är, att det finns underhållning för folket och att bagatellartade frågor diskuteras i olika medier för att höja tittar- och läsarsiffrorna. Detta har man nitiskt lärt oss.
Den politiska makten och det politiska ansvaret har blivit otydliga då makten bollas mellan den politiska eliten och medierna, oftast med dessa maktgrupperingar i bästa samförstånd.
Vi återkommer till detaljerade gallupresultat.
Ställningstaganden från hittills svarande:
ProKarelia
Attn: Veikko Saksi
toimitus@prokarelia.net
(Översättning: Staffan Sommardahl)
