För övrigt reser det frågor om den svenska demokratins sanna natur, att samtidigt som det sitter representanter för en mördarideologi som kommunismen i Sveriges Riksdag och en mångfald kommunfullmäktige, så kan inte Sverigedemokraterna, vars folkhemsrasism ter sig som en västanfläkt vid en jämförelse, och som likt kommunisterna röstats in i rätt många politiska församlingar i enlighet med de spelregler som gäller för svenska demokratiska val, hitta en enda lokal i riket som kan upplåtas för partiets årsmöte.
En så total uppslutning kring en uteslutande tolkning av demokrati och dito samstämmighet i synen på mötes- och yttrandefrihet, särskilt när den förekommer i samhället utanför de partipolitiska etablissemangen, är ytterligt sällsynt, för att inte säga frånvarande, i fria demokratier.
Skulle Sverigedemokraterna hålla sitt årsmöte utanför Sveriges gränser som en följd av den rådande situationen, är det säkert ägnat att väcka såväl uppseende som förvåning. Att partiet i så fall kommer att försöka utnyttja detta till sin opinionsmässiga fördel och då sannolikt har goda chanser att öka sitt stöd bland väljarna är också sannolikt.
