2007/04/23
http://prokarelia.net ProKarelia
I regeringsförklaringen talas inte uttryckligen om att öka öppenheten, fastän denna tanke tydligt ingår i flera avsnitt av regeringsföklaringen. Därför är ministrarnas öppningar i denna fråga mycket intressanta.
Utrikesminister Ilkka Kanerva som representerar Finland gentemot främmande makt har gjort en mycket intressant linjedragning i en intervju i tidskriften Karjalainen 2007/04/22.: ”Enligt Kanerva kan den största förändringen komma att härröra ur det faktum, att Moderaterna vill ha en likartad diskussion beträffande utrikespolitiken som beträffande politikens övriga delar. – Att leva med en kanoniserad sanning leder inte till det bästa resultatet i en öppen värld, säger Kanerva.”
Det är glädjande, att utrikesministern så konkret har omfattat det av ProKarelia framförda och av biträdande överläkaren Jorma Tähkä utvecklade begreppet kanoniserad sanning.
En kanon är ursprungligen en officiell förteckning över heliga skrifter, en kyrklig föreskrift, en officiell stadga. Kanonisk eller hörande till kanon betyder officiell, enligt normen, enhetlig, grundläggande. I finländsk politik har skapats en kanonisk sanning. Den politiska eliten har medvetet genom överenskommelser och tigande kommit till slutsatsen, vad i olika fall skall anses vara sanning och hur man skall reagera angående dessa.
Utrikesminister Kanerva hoppas, att den utrikespolitiska diskussionen blir livligare även i riksdagen. – För att få med sig hela det politiska fältet, får man i en diskussion inte genast fördöma, om någon inte framför yttranden i linje med trosbekännelsen, hoppas Kanerva.
Den största kanoniserade frågan i Finland rör återlämnandet av Karelen och övriga tvångsavträdda områden tillbaka till Finland. Av denna fråga har man bildat en fast kanoniserad sanning, hopkopplad med krigshot, en rädsla för en våg av ryssar och en ekonomisk katastrof.. Genom att gång på gång upprepa dessa negativa faktorer i samband med återföreningstanken, har man lyckats utforma en helhet som är både skrämmande och som bör undvikas. Återföreningstanken var inte salongsfähig efter Urho Kekkonen, och en politiker mån om sitt rykte har inte kunnat tala om detta i offentligheten.
Vid ett djupare studium av återföreningens effekter visar sig den kanoniserade sanningen i detta fall vara fullkomligt vilseledande. Eftersom återföreningen för Rysslands del är en stor politisk seger, han man inget intresse av eller orsak till att skapa ett krigstillstånd av saken, det lönar sig för Ryssland att stödja initiativet. Ekonomiskt är återföreningen en vinst för bägge länderna. Vågen av ryssar betyder en liten rännil, 4-5% av befolkningsmängden. Återföreningen är därmed en stark win-win-situation.
Kanerva påminner i artikeln i Karjalainen om ett slags hälsosam egoism. Med det refererar han bl a till Finlands förhållande till USA och Ryssland. Utrikesministern har ett utmärkt tillfälle, att öppna den under decennier skapade kanoniserade kistan t ex beträffande Karelen, eftersom man har satt igång förberedelser för möten med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och USAs utrikesminister Condoleeza Rice.
Det skall bli intressant att följa, var och hur utrikesminister Kanerva och den övriga regeringen börjar riva den kanoniserade sanningens teser (t ex krigsansvarigheten, Stasi- och KGB-listorna, Koivistos konklav och bankkrisens verkliga natur).
Gentemot omvärlden är det viktigaste, att fortsätta den uppluckring som president Tarja Halonen påbörjade i Paris i mars 2005. Hon konstaterade i sitt tal, att Finland inte var ansvarig för krigen och att man förde ett separat krig. Den nye utrikesministern gör rätt i att fortsätta därifrån och för statsrådet föreslå ett upphävande av de s k krigsansvarighetsdomarna. Det är ett första reellt steg för att fastslå Finlands oskuld.
Till detta sammanhang hör en nytolkning av fredsöverenskommelsen i Paris och ett upphävande av den därav följande lagen. Det är inte längre politiskt tvingande, att fortsätta längs en linje, där man i ett internationellt dokument fortfarande medger att Finland bar skuld till krigen. Den ledning och de finländare som har räddat vårt land förtjänar inte detta.
Det är klart, att riksdagen förmår stifta en lag i enlighet med grundlagen, som upphäver domarna och de felaktiga lagarna. Riksdagen förmådde ju på sin tid stifta en lag i strid med grundlagen som dömde de oskyldiga.
Fastän man enligt Kanerva i ”Kekkonen-Finland” inte i de vildaste fantasier på 1970-talet kunde föreställa sig en moderat utrikesminister, kunde man inte heller under den röd-gröna regeringens tid förvänta sig, att utrikesministern vågade beröra ett så centralt problemkomplex som tigandet. Vi lever i en tid av förändringar. Medborgarnas uppgift är att tillföra denna förändring starka emergenser och att stödja en politik präglad av öppenhet.
ProKarelia
Topeliusgatan 15 A
FIN-00250 HELSINKI
Attn: Veikko Saksi
toimitus@prokarelia.net
(Övers. Staffan Sommardahl)
Kanerva ja kanonisoitu totuus (art. på finska)
