Sommardahl

Den gode Siewert Öholm ryter till i en krönika i dagens GA, Andlighetens nya globala former.

”Det går en 50-talsrysning genom mig när jag hör Al Gores spekulativa miljöbudskap, därför att denne nye ”miljö-Jesus” inte blir trovärdig med sin politiskt passande nya helveteslära.
Trots att modern forskning klarat av stora miljöhot under 1900-talets senare hälft, är Gores enda lösningar socialistiska, individkränkande och kollektiva. Kollektivkommunister i hela världen förenas i hyllningsrop. Äntligen har de fått en ny fråga när den politiska kommunismen kollapsat.”

”Ingen förnekar idag att miljön påverkas av människors beteende. Men vi borde lärt oss mer än att skrämma dem som redan har förstått.”

I Estland fortsätter oroligheterna och protesterna kring flytten av en bronsstaty, föreställande en sovjetisk soldat, som rests till minnet av vad estlandsryssar kallar befrielsen av Estland. Protesterna och vandalismen koncentreras till Tallinn, men förekommer också i bl a Jõhvi och Kohtlajärvi.
Till skillnad från majoriteten av den ryska befolkningen i Estland, som ser flytten av statyn som en förolämpning mot Ryssland i egenskap av de som räddade Estland undan hotet från nazismen, stöder flertalet ester flytten som för dem symboliserar den sovjetiska ockupationen mer än någon befrielse. Med tanke på följderna av den sovjetiska s. k. befrielsen är esternas ståndpunkt härvidlag förståelig. Estland välkomnade ingalunda ockupanterna, och hundratusentals människor mördades eller skickades till Sibirien under den sovjetiska ockupationen.
En befrielse skall som en grundläggande beståndsdel innebära en respekt för de mänskliga rättigheterna. Av detta syntes under sovjetockupationen inte många spår. Desto mer av ”frihet” som innebar närmast ett förslavande av folket och ett upprätthållande av ”friheten” med hjälp av stridsvagnar och gevär.
Däremot innebär inte flytten av en bronsstaty någon kränkning av mänskliga rättigheter. Allra helst som den symboliserar ockupationen av deras eget land, Estland.
De mänskliga kvarlevor som samtidigt flyttas till en krigskyrkogård innebär närmast ett hedrande av de döda ,och att man bereder dem en grav på en plats som är helgad för detta ändamål.
Estland är numera en suverän stat, något som även Ryssland borde inse och respektera, vilket naturligtvis innebär att det är Estland som beslutar vad som skall göras innanför landets gränser, så länge man inte kränker internationella överenskommelser eller mänskliga rättigheter.