2007-10-24
http://prokarelia.net
toimitus@prokarelia.net
Har Japan framfört ett förslag till kompromiss?
Den ryska Newsru.com återger 2007-10-24 på nyhetsplats ett rykte, enligt vilket Japan under Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs besök skulle ha framfört ett kompromissförslag i frågan om Kurilerna. Ryktet har varken bekräftats eller dementerats från officiellt håll.
Frågan om Kurilerna har man försökt lösa redan under Nikita Chrusjtjovs tid. Några axplock ur ProKarelias Kurilerna-artiklar klargör de olika skeden som rör denna fråga.
I frågan om Kurilerna har man vacklat hit och dit
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har talat om det ofrånkomliga i att underteckna ett fredsavtal med Japan och uppnå vänskapliga relationer med sina grannar (Delfi 2004-11-14). Enligt Moscow News (2004-11-16) har Lavrov 2004-11-14 lovat återlämna två av Kurilerna i enlighet med ett löfte givet under Chrusjtjovs tid.
Enligt UPI (2004-11-17) vägrar emellertid Japan att godkänna president Putins förslag att endast två öar återlämnas. – Fredsavtalet kan inte undertecknas, förrän det är klargjort vem de fyra öarna tillhör. President Putin har tillsvidare bekräftat att han håller fast vid överenskommelsen från 1956 mellan Sovjetunionen och Japan, enligt vilken ögruppen Habomai och ön Shikota återlämnas efter att fredsavtalet är undertecknat.
Enligt den ryska televisionens kanal 1 (2004-11-21) har Ryssland och Japan kommit överens om ett återlämnande av Kurilerna. I samband med att fred slutes mellan Ryssland och Japan återlämnar Ryssland till att börja med ögruppen Habomai och ön Shikota. I fortsättningen “agerar vi i enlighet med det sunda förnuftet”. I förhandlingarna har man erkänt, att öarna ursprungligen har tillhört Japan.
Russian Reform Monitor Nr 1326 publicerade redan 2005-11-21 nyheten om mötet mellan Rysslands president Putin och Japans premiärminister Junichiro Koizumi med att anta, att det nära handelssamarbetet mellan Ryssland och Japan kunde hjälpa till att lösa tvisten om de fyra Kurilerna. Statscheferna diskuterade den omtvistade frågan vid mötet i Tokyo.
Senare betonade Kozumi sin utfästelse om ett fördjupat handelssamarbete med Ryssland som ett medel att “öka det ömsesidiga förtroendet så att vi i framtiden kan underteckna ett fredsavtal”.
Putin, som inför sin resa till Japan varnade, att han inte skulle diskutera frågan om öarna, sade, att frånvaron av ett fredsavtal “skadar utvecklingen av handelsrelationerna”, men betonade, att Ryssland skulle göra “vad som än är möjligt för att lösa detta problem”. Enligt uppgift från utomstående källor har man återigen tillsatt nya expertgrupper i båda länderna.
Dessa citat visar, att man har vacklat hit och dit i frågan utan att finna en slutgiltig lösning. Ryssland stora oljeinkomster har uppenbarligen inverkat återhållsamt på en lösning, eftersom Japans investeringar i Sibirien inte längre är lika nödvändiga som tidigare. Den växande känslan av att vara en stormakt samt den starkt ökande nationalismen har inte främjat tillkomsten av ett avtal. Utöver Japan har bl.a. Shell erfarit svåra bakslag p.g.a. ryssarna på Sachalin.
Sachalins och Kurilernas långa historia
Sachalins (jap. Karafuto) kända historia börjar år 1 eKr. En forntida kinesisk geografibok nämner, att Japans nordligaste gräns var floden Amur. År 1644 lät centralförvaltningen i Tokyo göra en karta över landet, som innefattade hela Sachalin, Kurilerna och halvön Kamchatka.
Det första ryska anfallet mot Sachalin har antecknats till år 1806. Historiska fakta i denna artikel baseras huvudsakligen på uppgifter i Secret of Sakhalin Island (Karafuto).
1945-08-08 sade Sovjetunionen upp nonaggressionspakten och startade krig mot Japan. Röda armén överskred gränsen mellan länderna på den delade ön Sachalin och avancerade ca 100 km, men kom inte till Kurilerna över huvud taget. 1945 godkände Japan Potsdamdeklarationen och kriget var över.
Sovjetunionen befarade, att vapenstilleståndsgränsen skulle bli permanent och fortsatte bombningarna som dödade tusentals människor och sänkte bl.a. tre båtar med flyktingar med 1700 människor. Ryssarnas anfall upphörde 1945-08-22. Därefter fördes ca 600 000 japaner till arbetsläger i Sibirien.
År 1951 hölls en konferens i San Fransisco, där målsättningen var, att bestämma den slutgiltiga gränsen. Sovjetunionen bojkottade tillfället, eftersom man inte tydligt angav, att Sachalin och Kurilerna skulle tillhöra den. Ett gränsavtal mellan Japan och Ryssland är således fortfarande oupprättat.
Situationen kan bli problematisk för Ryssland
Situationen i Asien kan emellertid bli problematisk för Ryssland. Ryssland har i liten omfattning börjat återlämna områden som tillhör Kina. Orsaken är väl närmast ett behov av att stärka gemensamma intressen. Ryssland besitter fortfarande stora områden som fortfarande på 1850-talet tillhörde Kina och som det kan bli strid om. Dessutom finns i Ryssland miljontals illegala kinesiska immigranter, ett problem som fortfarande är olöst.
Ett jämviktsläge kräver måhända, att Ryssland och Japan finner en gemensam grund för ett fredsfördrag och därefter förmår skapa en motvikt mot ett snabbt växande Kina.
Rykten är inte tillförlitliga som kunskapskällor. Nytt i dessa rykten är emellertid nu det, att Japan skulle eftersträva en kompromisslösning på problemet med Kurilerna. Historiskt sett borde även Sachalin återlämnas till Japan, men något sådant har man, åtminstone inte än, fört fram. Kompromissen kunde röra en eller två öar. Till avtalet kunde fogas en kännbar finansiell insats i Rysslands olje- och gasinfrastruktur.
Karelen och Kurilerna
Frågan om Karelen och frågan om Kurilerna har gemensamma drag. Den huvudsakliga skillnaden ligger i, att Japan i senaste krig var den anfallande nationen, som i frågor om områden inte får särskilt stora sympatier. Beträffande Karelen var Sovjetunionen entydigt den anfallande staten, som stal områden av Finland. Röda armén erövrade ca 1/3 av de tvångsavträdda områdena, ca 2/3 tog Sovjetunionen i fredsavtalet. De avträdda områdena uppgår tillsammans till ca 45 000 km2.
Ett återlämnande av Kurilerna är viktig med avseende på en lösning på frågan om Karelen. Det öppnar upp låsta sinnen så att man förstår, att ett förtroende mellan länder inte kan återuppstå förrän gamla aggressioner har lösts och avtalats på ett jämlikt sätt.
ProKarelia
Topeliuksenkatu 15 A
FIN-00250 Helsinki
attn: Veikko Saksi
(Översättning Staffan Sommardahl)
