Tvist om äganderätt åter till Europadomstolen
Den från Viborg evakuerade Kalle Paulas tomttvist har redan genomgått ett flertal processer. Paulas advokat, vicehäradshövding Kari Silvennoinen, har i dag åter aktualiserat tvisten i Europadomstolen. Målet går under namnet Paula vs Russian Federation.
Paula vill få den fulla rätten att förvalta sin tomt, Luostarinkatu 16 i Viborg. Målet var redan uppe i Europadomstolen, som emellertid inte tog upp det till prövning över huvud taget. Det för den finske käranden förbryllande ryskspråkiga(!) beslutet lät förstå, att samtliga rättsliga möjligheter i hemlandet inte var uttömda. Vad fattades? Målets behandling i rysk domstol. Det måste komma som en överraskning för för finländarna, att den europeiska Europadomstolen ser rysk rätt som en förlängning av finsk rätt.
Silvennoinen förde målet vidare till distriktsdomstolen i Viborg, där man efter två förhandlingstillfällen bytte ut domaren, började om från början och avslutade processen i samma veva. Domen innebar ett tvärt nej till samtliga krav från käranden. Den ryska statsförvaltningen hade talat genom domstolsverkets domare.
Nästa steg var, att föra upp målet på en annan rättslig nivå i S:t Petersburg. Man försökte hålla domstolsförhandlingen hemlig, men advokat dr Vasily Davidov som biträdde Silvennoinen fick på omvägar reda på, att rättegången skulle hållas 2008-01-24. Alltså var käranden närvarande oinbjuden. Domstolen beslöt omgående, att målet gäller en tvist mellan två stater, och att domstolen i S:t Petersburg inte har kompetens att behandla detta.
Advokat Silvennoinen har därför fört Paulas ärende åter för beslut i Europadomstolen. Silvennoinen har listat huvuddragen i överklagandet:
1) Ryssland bröt mot 6 paragrafer som skulle garantera en rättvis rättegång i tomtmålet i Viborg. Slutresultatet blev, att fallet inte kan behandlas i en offentlig domstol i Ryssland. Detta oavsett att Europadomstolen tidigare hade förutsatt en rättegång i Ryssland.
2) Ryssland har beträffande Kalle Paula brutit mot paragraf 14, som garanterar, att diskriminering inte får ske på grund av nationellt ursprung. Kalle Paula anser, att det ryska domstolsväsendet diskriminerar honom för att han är finländare. Ryssland erbjuder inte finländare samma rättsliga status som ryssar. Detta gäller särskilt finnar i Karelen, som har berövats äganderätten till sin fasta egendom, och vilkas ärenden inte ens tas upp i domstol då kraven ställs av en finländare.
3) Man har brutit mot första tilläggsprotokollets paragraf 1: Var och en har rätt att förfoga över sin egendom. Nu har man brutit mot det skydd som denna paragraf garanterar Kalle Paula, då man utan laglig grund har fråntagit honom äganderätten till sin tomt. Han ges inte ens möjlighet, att i domstol kräva tillbaka sin egendom, utan man meddelar, att det är ett mellanstatligt ärende.
Utgångspunkten för förlusten av egendomen var det av Sovjetunionen startade Finska vinterkriget, som tvingade käranden att lämna sitt hem. Ryssland fortsätter det brott mot de mänskliga rättigheterna som påbörjades av Sovjetunionen och riktas mot den klagande.
4) Europarådets parlamentarikers generalförsamling (PACE) beslöt i en deklaration 2006-01-25, att fördöma brotten mot de mänskliga rättigheterna som har utförts av de europeiska kommunistregimerna. Den klagande hänvisar även till denna deklaration. Sovjetunionens rättsväsen i egenskap av ett kommunistiskt system var kriminellt, och får inte tillmätas någon betydelse då man bedömer ägandeförhållandet beträffande denna fastighet i Viborg.
Den ryska rättsvårdande myndigheten framhöll, att eftersom det i Sovjetunionen inte existerade någon arvsrätt så har inte äganderätten till tomten, i enlighet med den lag som gällde 1941, överförts från fadern till Kalle Paula. Myndigheten grundade även sitt beslut på Sovjetunionens grundlag från 1936.
5) I internationell rätt är en huvudregel, att mellanstatliga överenskommelser (såsom fredsfördrag) inte påverkar privata juridiska förhållanden som t.ex. privat ägande av fastigheter. Äganderätten till fastigheten kvarstår. Ryssland har brutit mot denna huvudregel inom internationell rätt.
Vems sak driver Europadomstolen?
Nu får vi återigen se, om Europadomstolen är på dens sida som har tillskansat sig landområden eller om äntligen en finländsk krigsflykting får gehör och upprättelse för sina krav.
Frågan gäller, utöver tiotusentals finländares äganderätt, miljontals europeiska flyktingars.
Denna äganderättsfråga är synnerligen aktuell även ur det perspektivet, att de europeiska flyktingarna har grundat ett gemensamt förbund för att driva frågor om äganderätten i EU:s organ.
Denna European Union of Exiled and Expelled People (EUEEP) första styrelses möte hölls i helgen i Wien. Som Pro Karelia ry:s representant, och samtidigt representerande de finska och estniska flyktingorganisationerna, deltog professor Reijo Vihko.
http://prokarelia.net/fi/index.php?x=artikkeli&article_id=1553&author=10
Pro Kareliia ry
Topeliuksenkatu 15 A
FIN-00250 HELSINKI
attn: Veikko Saksi
toimitus@prokarelia.net
webmaster@prokarelia.net
(Övers.: S.Sommardahl)
